24.09. Grattis: Alvar | Respons
Hela Helsingfors

Tio frågor om bröllop och äktenskap

30.06.2020, 14:19
Det finns många stora frågor kring "den stora dagen". Här svarar våra präster och familjerådgivare på tio kluriga frågor om kärlek, äktenskap och bröllop.
Ett brudpar springer upp för en trappa tillsammans.

1. Vi behöver inte prästens amen för att vara lyckliga - varför ska man gifta sig?

I vår tid är det ofta ekonomiska frågor som påverkar våra val. Och egentligen blir det inga riktiga val. Det bara blir så. Unga mänskor flyttar in i samma lägenhet för det är billigast så. Det bara blir så. Man lever tillsammans och delar på utgifter (och inkomster) och vänjer sig vid att det är så det ska vara. Det bara blir så. Och så får man kanske barn. Det bara blir så.

En dag vaknar man till och frågar sig hur allt har blivit som det är?

När det gäller de allra viktigaste relationerna i livet, som handlar om vem man delar sitt liv med, vem som är den andra föräldern till ens barn, så vill vi väl göra vad vi kan för att vårda oss om dem.

Det är därför som det lönar sig att gifta sig. Att gifta sig innebär ett medvetet val.Det handlar om att stänga alla andra dörrar i tillvaron och satsa allt på en relation. Äktenskapet utgör ingen garanti för att relationen skall bli livslång. Men det ökar nog chanserna avsevärt.

Gift er! För när ni medvetet väljer varandra, så händer något värdefullt i er relation. Och det är ni väl värda?

Stefan Forsén, präst i Helsingfors

2. Vad kostar det att gifta sig Helsingfors i dag?

Ingenting. Eller det beror förstås på hur ni vill att er vigsel ska bli.

Präst och kyrka är gratis. Prästen kostar heller ingenting oberoende om ni vill vigas på havsstranden eller i vardagsrummet, vardag eller helg.

Om du ni inte hör till kyrkan kan ert äktenskap välsignas, det påminner ganska långt om en vigsel. Också då är präst och kyrka gratis. Om äktenskapet välsignas måste vigseln ske t.ex. på magistraten. Det är gratis tjänstetid men en luftballongvigsel (alltså vigsel utanför magistraten) eller lördagsfest kan kosta kring 150-250 euro.

Sedan är det ni själva som bestämmer hur mycket ni vill satsa på allt det där omkring. Drömmer ni fina bordsdekorationer, matchande brudfrämme-outfits och festlig middag så kan det bli en slant. Men om detta alltid varit er dröm så kanske det är värt det?

Däremot kan det bli lika fint och minnesvärt om ni firar på tumis i kyrkan, ställer till med knytkalas i hemmet eller bjuder familj och vänner till sommarstugan. Som tur är bestäms inte äktenskapets lycka av vigselns pris.

Jessica Högnabba, präst i Helsingfors

3. Hur ska man kunna njuta av en dag som varit under planering så länge?

Det kan kännas svårt, jag vet. Speciellt om man planerat dagen i flera år kan pressen på att det ska vara perfekt bli så stor att närvaron glöms bort. Jag har några tips som jag brukar ge vigselparet, hoppas tipsen kan hjälpa också dig...

Redan i vigselsamtalet säger jag att det enda ni behöver komma ihåg är att gå fram till altaret och svara på vill-du-frågan. Resten håller jag reda på. Prästen kan säga till när ni kan knäböja, klämma i med psalm och trä på ringarna. En del par vill öva innan vigseln och om ni tror det hjälper nervositeten så gör vi det. Fast egentligen behöver man inte öva vigsel, det är inget skådespel som måste gå enligt manuskript. Det är er fest.

Mitt andra tips är att se er omkring när ni går fram till altaret. Se på alla glada ansikten som ända från maggropen önskar att ni två ska bli gråa och skrynkliga och fortfarande vara lika lyckliga. Lyssna på orgelns toner och texternas ord, dofta på bukettens blommor och känn efter hur bönerna bär er. Använda alla sinnen, lite som en mindfulnessövning.

Fast sen tänker jag också, att det inte är hela världen fast det inte lyckas, varken närvaron eller festen. Det är naturligtvis en viktig dag för er, men det är bara en dag av många. Äktenskapet handlar om att säga ja till varandra, varje dag. Imorgon när ni vaknar så kan ni börja med att igen en gång säga, “ja, jag vill i nöd och lust. “ Och kanske det blir en riktigt fin och lyckad dag.

Jessica, präst i Helsingfors

4. Jag vill ha dig men inte din familj – kan vi gifta oss ändå?

Din tilltänkta äkta hälft har vuxit upp i och åtminstone delvis blivit den han eller hon är just i den familjen eller det sammanhanget. Det är viktigt att avgöra om de saker som du nu har svårt med i den familjen verkligen är sådant som du behöver ta avstånd från för att kunna må bra eller om det kanske mer handlar om en annan sorts familjekultur än den du är van med. Också sådant som till en början verkar konstigt och främmande kan man så småningom börja förstå och acceptera.

I vissa familjer håller man hårt på vissa traditioner och att göra saker på ett visst sätt. I andra tar man dagen som den kommer. Om det tex. är så att du som är en planerare och ordnare har valt en partner som är mer van vid att vara spontan och inte tycker det behövs så mycket planering för att det ska bli bra, så kanske det också betyder att det är just det som du längtar efter, att kunna ta det lite mera lugnt och slappna av om allt inte går enligt planerna. Vårt val av partner kan alltså också visa på det vi önskar lära oss.

En del familjer samlas kring maten för att prata och umgås. Andra familjer kanske umgås medan man gör något praktiskt tillsammans. Vissa familjer håller hemmet i tiptop skick medan andra tycker att hemtrevnaden infinner sig bäst då det är lite rörigt hemma och det syns att det bor någon där. Det finns familjer där man förutsätter att alla är med på allt och där det att någon vill vara ensam leder till oro och bekymmer. I andra familjer tycker man det är besvärande med folk som pratar i ett kör och alla förstår det om man vill ta lite tid för sig själv.

Vi är alla olika och familjerna vi skapar är också olika. Det är en bra sak och inget det egentligen finns orsak att försöka förändra. Så om du känner på dig att din oro kring din partners familj gäller hur man kan göra saker olika, tänka och känna olika inför saker, så är det antagligen så att du, med en öppen attityd, kommer att kunna acceptera dem och lära dig en ny repertoar i hur man kan vara, tänka och leva.

Om det å andra sidan är så att din partners familj har vanor och sätt att bemöta varann som är direkt skadliga eller våldsamma så är det säkert helt på sin plats att skapa gränser för hur mycket ni tillåter att det påverkar er vardag. Om du känner att detta kunde vara sant för er del så är det extra viktigt att ta upp den här frågan med din partner nu och gå igenom vad var och en tycker är ok och ett bra sätt att bemöta andra.

Om din partner har haft många utmaningar och kanske tom traumatiska erfarenheter i barndomen som relaterar till familjen, så är det viktigt att dessa tas upp och behandlas, både i era samtal och om möjligt i terapisamtal. Inget av det jobbiga vi kan gå igenom i livet är en dom över oss som människor. Det är otroligt vilken resiliens och kapacitet att övervinna de svåraste utgångslägen människor kan ha. Men för det krävs att man är villig att öppet ta sig an sina svåra upplevelser och jobba med sig själv så att man blir medveten om vad man gjort av det man gått igenom.

Obearbetade erfarenheter kan leda till att man upprepar något av det man själv eventuellt blivit offer för. Eller till att man reagerar genom att på ett radikalt sätt sträva till det motsatta. Men det kan också bli för mycket av det goda så att säga. Man kan behöva fundera igenom sådana saker så att man inte mera kontinuerligt behöver referera till och domineras av dem.

Det att man upprepar något av det man erfarit i sin ursprungsfamilj är ju naturligt och så är det ju för oss alla. Vi lär oss vad det är att leva i en familj genom att leva i en. Vi lär oss om relationer genom de relationer vi har. Och våra första och viktigaste relationer har vi oftast inom familjen. Men det är viktigt att vi blir medvetna om vilka dessa saker är så att vi kan göra ett medvetet val om vad av det vi har tagit med oss hemifrån som vi vill ha kvar i den familj vi skapar och vad vi vill modifiera eller helt lägga bort.

En annan aspekt av allt detta med relationen med svärföräldrar och släktingar är ju att det är du och din partner som tillsammans får fundera ut hur ni tillsammans skall ta hand om relationen med föräldrar och svärföräldrar. I många situationer kan det vara bra som linje att var och en tar hand om relationen till de egna föräldrarna, också så att man ansvarar för svåra samtal med dem och skyddar sin partner genom att själv ta eventuella konflikter. Använd inte föräldrar eller svärföräldrar som uppbackning i era konflikter för att övertyga partnern om att du har rätt i någon sak. Använd hellre argument och kommunikation än relationer.

Om ni går igenom en jobbig period i er relation så kan ni säkert behöva stöd och få prata med någon. Ibland händer det då att man pratar med föräldrarna om situationen. Det kan bli nödvändigt men det kunde vara att föredra att inte ha det som första alternativ i och med att föräldrarna ju också har en relation till svärsonen eller –dottern.

Föräldrar har en väldigt naturlig tendens att främst se sin egen son eller dotters väl och ta dennes sida. Därför är det också svårt för dem om de ena dagen får höra hur illa sonen eller dottern blir behandlad och nästa dag, då paret sinsemellan redan rett upp konflikten, förväntas fortsätta som vanligt. De som finns i när-cirkeln runt paret ser ju bara en del och påverkas därför mycket av det som sägs. Så om möjligt, skona föräldrar och svärföräldrar från innanmätet i er relation. Undantag finns förstås men det ska då handla om ganska livsomvälvande situationer.

Så för att återgå till frågan, jo, visst kan man gifta sig men då är det enklast om båda parterna är överens om vilken sorts relation som skall has till svärföräldrarna. Det vill säga, det knepiga är om ni är osams om vilken relationen till någonderas föräldrar ska vara. Om båda är överens om att det i en viss relation hålls ett visst mått av avstånd så skapar det knappast några problem. En öppen, olöst konflikt om väldigt nära relationer (eller något annat som är viktigt för någon av er) kan däremot inverka negativt på det begynnande partnerskapet.

Anna Korkman Lopes, familjerådgivare i Helsingfors

kirjan sivut taitettu sydämen muotoon.

5. Finns det en framtid tillsammans efter otrohet?

Otrohet innebär för det mesta att ett par har fjärmats från varandra under en längre tid, långt före en parallell relation uppstått. Det finns inget som hindrar att en relation där man kommit ifrån varandra skulle, med medveten ansträngning från båda parter, kunna byggas upp igen. Men lätt är det inte. Det går inte heller att återgå till en tidigare fas i relationen, utan det gäller att bygga upp en helt ny relation.

Här kan man ha stor hjälp av en tredje objektiv part, ofta en par-terapeut eller familjerådgivare. Det är ofta mycket starka känslor av besvikelse, ilska och sorg som kommer upp i de nödvändiga samtalen om det som hänt. Man kan behöva ha hjälp av någon som kan hjälpa att hålla samtalet konstruktivt.

Otrohet kan uppstå i många former. Det behöver inte bara handla om sexuell otrohet. Otrohet uppstår också då endera parten underhåller viktig information från den andra i väsentliga frågor för båda. Det kan leda till ekonomisk otrohet då tex. ena parten ingår stora skulder utan den andras medgivande eller vetskap eller om man undanhåller sin partner tillgång till resurser som lagligen tillhör båda.

Känslomässig otrohet uppstår då man inte i första hand delar sitt liv, sina tankar och känslor med sin partner utan ger någon annan möjlig partner tillgång till denna del av sig själv. Detta betyder ju inte att man inte kan ha vänner men det innebär en gränsdragning av lojalitet gentemot sin partner. Ofta bäddar känslomässig intimitet för sexuell intimitet men många ser inte sambandet utan antar att de där långa samtalen med arbetskamraten inte får några konsekvenser.

Anna Korkman Lopes, familjerådgivare i Helsingfors

6. Alla grälar om disken – hur undviker vi att hemarbetet blir vårt fall?

Att lösa den här frågan är både enkel och svår på samma gång. Det enkla svaret är:

1.Ta er tid att komma överens om hur uppgifterna som hör till familjen delas upp. Minns att ta med också sådant som vem som sköter om ekonomin, bostadens och bilens uppehåll, stöd till äldre släktingar, en länge arbetstid, eventuella representationsuppgifter vid möten eller dylikt...

2. Låt bli att gräla på din partner om saker som behöver göras, gör din del och ta hand om det du retar dig på, också om det skulle råka höra till din partners område, istället för att sätta upp räkenskaper över vem som gjort vad och att yrka på millimeters-rättvisa.

Jag hör motargumenten om rättvisa och jämlikhet. Visst, det är ett faktum att det ofta blir så att någon drar det större lasset av hushållsarbetet, åtminstone under en viss period. Men ofta är detta inte bara ett fenomen som uppstått pga din partners val utan det är inbakat i samhällets strukturer och de förutsättningar som finns. Och samhälleliga frågor behöver förändras på samhällelig nivå, det hjälper inte att skälla ut partnern och det bygger knappast upp någon större beredskap eller villighet att rycka in då det behövs.

Här gäller det att tänka mer i sådana banor som att medvetet försöka skapa en familjekultur där också det praktiska, vardagliga arbetet är sett som en värdefull del av det gemensamma livet. Din attityd och ditt exempel påverkar mer än dina ord.

Disken finns där eftersom det funnits resurser för mat och kanske till och med samvaro kring bordet. Att diska kan vara en syssla som man gör med omsorg och ”yrkesstolthet” så gott man kan. Man kan också diska tillsammans och passa på att gå igenom dagens händelser.

”Visst” säger du kanske, ”men det är inte så det går till hemma hos oss. Jag står och diskar med flera små barn kring benen medan min partner ligger på soffan och tittar på tv.” Jag förstår att du kan bli arg på den uppenbara ojämlikheten i detta. Och visst kan du ta upp detta till diskussion. Men antagligen är det bäst att göra det senare, då din ilska har lagt sig något och då din partner, som kanhända slötittar på tv för att koppla bort från något annat och försöker vila, har mer resurser till sitt förfogande. Barnen skulle säkert också må bättre av att inte behöva vara med just då.

Så i stunden kan du inse att det inte egentligen finns något som säger att du heller behöver diska just nu. Du har frihet att välja. Kanske du väljer att ta dig tid att vara med barnen en stund, kanske slänger du dig också på soffan och får vila en stund eller kanske du låter barnen kliva upp på pallar och ”hjälpa till”, åtminstone ifall det du helst ville var att väta ner hela köksgolvet och skapa mängder av såpskum. Det blir trevligare minnen av det än av att stå och hojta till varann.

Så, visst kan man snubbla på småsaker, men nödvändigt är det inte.

Anna Korkman Lopes, familjerådgivare i Helsingfors

Bild på ett brudpars fötter.

7. Barnvagn, familjebil och radhus – hot eller möjlighet?

Vilken roll vill ni att ägodelar spelar i ert gemensamma liv? Vill ni leva så som många lever eller vill ni göra något annat?

Det är viktiga frågor att fundera på. Det är också bra att inse att det inte egentligen finns några färdiga svar, fastän ni kanske upplever att någondera av er eller föräldrar och släkt förväntar sig att livet ska utvecklas på ett visst sätt.

Just sådana här frågor, om vad som är viktigt för er båda, vad just ni drömmer om och eftersträvar och vad ni vill satsa på, behöver pratas igenom ordentligt i början av relationen. Ett partnerskap fungerar mycket bättre på lång sikt om ni har gemensamma värderingar och mål.

Det är inget fel på att ha tillgång till barnvagn, familjebil och radhus, om det stöder det som är den gemensamma målsättningen som ni har för livet tillsammans. Men det är mycket möjligt att den som tror att ägandet i sig självt skall föda fram lycka blir besviken. Men det kan ju hända att detta påstående är ett uttryck för mina egna värderingar. Någon kanske just i ägandet uppnår någon sorts känsla av att ha lyckats i livet, att ha bevisat sig vara kapabel att uppnå en viss social rank eller kanske vara en finurlig förhandlare och köpare. Allt beror på vilken mening vi ger åt allt detta.

Det är många människor på planeten som lever meningsfulla och rika liv på många sätt utan något av detta. Men visst kan det efter en stund kännas i ryggen lite om man bär på en bebis som väger 6 kg. Och matkassarna, förskolebarnen och hunden ryms väl bättre i en rymlig bil medan radhus brukar ha fördelen av en liten bit trädgård som man kan odla något smått i.

Så allt beror väl på hur ni vill leva ert liv tillsammans. Häng inte upp er på några kulturella mönster eller andras förväntningar, varken så att ni känner er tvungna att följa dem eller så att ni känner er tvungna att sätta er upp mot dem. Gå in i det som ni vill skapa och ge andra ett inspirerande exempel att ta efter.

Anna Korkman Lopes, familjerådgivare i Helsingfors

8. Fem tips inför bröllopsdagen

  1. Gör bröllopet personligt
  2. Våga festa smått
  3. Gör äktenskapsförord
  4. Tänkt äktenskap istället för bröllopsfest
  5. Stressa inte för dagen

Jag önskar att alla brudpar modigt gör sin bröllopsdag personlig och ordnar en fest som liknar dem själva. Sådant som inte känns bra behöver man inte ta med bara för att gästerna förväntar sig det. Att kasta strumpeband, stampa i golvet vid tårtskärning eller andra traditionella bröllopslekar behöver inte finnas med på programmet. Ifall bröllopstraditioner känns främmande är det inget att stressa för. Det viktiga är att paret själv trivs på sin stora dag. Man kan gå fram till altaret i träningsskor istället för festskor, man kan säga “ja” på sommarstugans veranda och man kan bröllopsfika på sitt favoritcafé. På bröllopsfesten kan man koncentrera sig på att äta gott och umgås med nära och kära utan desto mera program.

Tanken på ett storslaget bröllop där man själv står i centrum för allas blickar, gör också många obekväma och nervösa. Kyrkbröllop behöver ändå inte vara stora och pampiga, en liten fest kan vara lika fin. Man kan gifta sig i kyrkan med endast de närmaste eller bara några vittnen närvarande. Församlingen kan se till att det finns vittnen på plats. Ett litet bröllop kan ordnas i kyrkan eller i ett kapell. I huvudstadsregionen finns många vigselplatser som lämpar sig för mindre sällskap. Vigseln kan också ordnas på något ställe som är särskilt kärt för just er, t.ex. hemma i vardagsrummet eller ute i naturen. Små vigslar är ofta väldigt stämningsfulla och rörande. Det viktiga med kyrkbröllop är att vi ber om välsignelse för paret och inför Guds ansikte gläds över deras kärlek. Välsignelsen handlar om Guds närvaro under den viktiga dagen och kärlek till oss människor. Välsignelsen påminner också om att äktenskapet inte ligger enbart i parets egna händer, utan att också Gud bär dem som ett gift par.

När man förbereder sig inför bröllopsdagen är det bra att komma ihåg att äktenskap är både nöd och lust. Om jag fick ge ett praktiskt tips till alla brudpar, skulle jag uppmuntra dem att skriva äktenskapsförord. Innan vigseln säger många att de inte upplever äktenskapsförord som nödvändigt eftersom de inte tänker skiljas. Ingen gifter sig med utgångspunkten att man ska skiljas, ändå kan det bli så. Äktenskapsförord innebär inte brist på förtroende, det är ett tecken på kärlek både mot sig själv och sin partner. Det handlar om viljan att ta hand om bådas egendom och framtid. Om man i framtiden råkar ut för skilsmässa så har man en sak mindre att bekymra sig över.

Många par lägger ner mycket tid på att planera bröllopsdagen, och mycket energi på festförberedelserna. Ändå handlar det bara om en enda dag – det skulle vara viktigare att satsa på dagarna som följer. Jag önskar att alla par skulle göra lika stora kraftansträngningar för att ta hand om sitt äktenskap som de gör inför bröllopsdagen. Det lönar sig att satsa på äktenskapet när allt är bra, då bär det också under svårare dagar. Prata om vad äktenskapet betyder för er, om vilka förväntningar ni har och om hur man gör för att dra åt samma håll i livet. Det är också värt att komma ihåg att det i vigselformuläret inte frågas efter kärlek, utan efter viljan att älska. Den viljan kan bära i många stunder.

Bröllopsdagen handlar sist och slutligen om att man tillsammans med sina nära och kära gläds över kärleken. Istället för att prestera kan ni fokusera på att njuta av dagen. Det är onödigt att oroa sig över små detaljer som färgen på servetterna och smaken på bröllopsgodiset. Ingen kommer ihåg sånt om några år. Däremot minns man den varma stämningen från en bröllopsfest. Det viktiga är att tillsammans med sina närmaste stanna upp, njuta av dagen och glädjas över kärlek och välsignelse. Som vigselpräst har jag märkt hur världen omkring försvinner när man står vid altaret tillsammans med ett brudpar. I den stunden finns endast kärleken.

Emilia Turpeinen, "Youtube-präst" och bloggare

Mera tips för vigselpar av emiliapappi på youtube (på finska)

9. Tio ordspråk för ett långt äktenskap

1. Låt det som är bra betyda mer än allt som kunde förbättras. Guldkorn är mer värda än högar av sand.

2. Likadana pusselbitar passar inte ihop. Fascineras av era olikheter.

3. Det som finns inom parentes räknas först. Man måste först få sova, äta och lugna ner sig innan man kan lösa kriser. Ändra på ordningen på egen risk.

4. I äktenskap som i trädgårdsskötsel: försök hellre förstå än att kontrollera.

5. Ingen utlandsresa i år? Åk på safari i din partners inre värld. Det finns alltid något nytt att upptäcka.

6. Rinnande vatten förblir friskt så som den som ger till relationen utan att räkna. Stillastående vatten luktar snart illa.

7. Tid behövs för att hitta tillbaks till varann men ibland ryms en evighet i en blick.

8. Ibland får man låta orden vila och huden tala sitt eget språk.

9. Irritation föds ur en överdimensionerad uppskattning av de egna preferensernas viktighet.

10. Zooma ut och se att det röriga och oplanerade är nödvändiga pixlar där både ljus och skuggor skapar ett rikt gemensamt liv.

Anna Korkman Lopes, familjerådgivare i Helsingfors

10. Det börjar med musiken

Det börjar med musiken. Dörrarna öppnas. Alla de viktiga är där. Det är er stund, er dag. Men vilken är soundtracken? Hur ska man välja rätt musik till kyrkan och vad går egentligen att spela på en orgel? Här kommer ett smakprov på 25 populära bröllopsmarscher! Inspelningen är gjord i Johanneskyrkan, Helsingfors, i april 2020.