‍Gamla kyrkan ritades av Helsingfors empirecentrums skapare Carl Ludvig Engel. Avsikten var att kyrkan skulle vara tillfällig, då Ulrika Eleonora kyrka hade fått en rivningsdom för att ge plats för bygget av stadens centrum vid det nuvarande Senatstorget. Kyrkan som byggdes med salttullspengar beviljade av kejsaren blev färdig till julen 1826.

Till kyrkan flyttades lösöre som blivit kvar från Ulrika Eleonora kyrkas auktion, bland annat altarramen, orgeln, takkronan, bänkar och den gulddekorerade predikstolen som fortfarande är i bruk. Helsingfors domkyrka (tidigare känd som Nikolajkyrkan och Storkyrkan) var redan under konstruktion, men den blev färdig först ett kvartssekel senare. På grund av dess tillfälliga karaktär byggdes Gamla kyrkan av trä och inga klockor inskaffades. Senare har kyrkklockorna ersatts av ett elektriskt urverk.

Även Gamla kyrkans vinkanna i rokokostil (1760) härstammar från Ulrika Eleonora Kyrka. Till kyrkans historiska föremål hör en kalkduk med änglamotiv från 1700- eller 1800-talet. Inte ens konserveringen har helt och hållet tagit bort gamla vinfläckar från silkestyget.

På altartavlans plats fanns till en början ett förgyllt kors i trä på en himmelsblå botten, som ritats av Engel. Hovmålaren Robert Wilhelm Ekmans verk Jeesus siunaa lapsia (Jesus välsigne barnen) (1846–1848) var tänkt att utgöra den nuvarande domkyrkans altartavla, men på beslut av regentens företrädare placerades den i Gamla kyrkan 1854. Ulrika Eleonoras orgel ersattes med en orgel tillverkad 1869 av Per Larsson Åkerman. Den har 32 register.

Enligt Zacharias Topelius vigdes ännu på 1860-talet de mest betydelsefulla brudparen och jordfästes de mest ansedda avlidna i Gamla kyrkan. Fortfarande är Gamla kyrkan en av de populäraste vigselkyrkorna i Helsingfors.

Gamla kyrkan omges av Gamla kyrkoparken, som var begravningsplats redan innan bygget av Gamla kyrkan. Den började kallas för Pestparken, eftersom man under den stora ofreden 1710 begravde offer för pestepidemin, som tog två tredjedelar av stadens invånare, i parken. På parkens port ritad av Carl Ludvig Engel finns en minnestavla som påminner om det ödesdigra året. I begravningsplatsens nordostliga hörn finns köpman Johan Sederholms gravkapell, även det ritat av Engel, samt H.C. Reuterskiölds gravmonument. De sista som begravts på gamla kyrkogården är personer som stupade vid erövringen av Helsingfors 1919.

Gamla kyrkan renoverades grundligt under övervakning av Museiverket 1988–1990. Kyrkan används av Helsingin tuomiokirkkoseurakunta.

Fira i kyrkan

Det är kostnadsfritt att ordna dop, bröllop eller begravning i kyrkans utrymmen.

I Gamla kyrkan finns cirka 1200 sittplatser. Inget annat festutrymme finns i anslutning till kyrkan.