Unga vuxna, personer med olika språkbakgrunder, möjligheten att dra nytta av nätverk samt och att bringa hopp – dessa faktorer och uppdrag kommer att ha ett starkt inflytande över verksamheten inom Helsingfors kyrkliga samfällighet under de kommande åren.

Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige godkände församlingarnas och de gemensamma tjänsternas strategi för nästa fyraårsperiod, det vill säga för perioden 2024–2027. Den färska strategins vision är att uppnå en växande kristen gemenskap som Helsingforsborna enkelt kan komma till, vistas i och verka inom.

– Strategin för Kyrkan i Helsingfors strävar efter att alla stadsbor ska kunna känna att Helsingfors är deras hemstad, oavsett etnisk bakgrund eller modersmål. I framtiden kommer förbättringen av levnadsvillkoren för unga vuxna att vara ett gemensamt mål för oss. Vi vill vara den mest inflytelserika möjliggöraren av goda nätverk i Helsingfors samt med och ord handlingar synliggöra hoppet mitt i vardagen för Helsingforsborna, säger samfällighetens direktör Juha Rintamäki.

– Vår strategi förenar målen för våra nitton församlingar och gemensamma tjänster. Strategin är också i harmoni med de mål och värderingarna som gäller för hela Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Församlingarnas egna strategier förankrar målen närmare vardagen och specificerar verksamhetens inriktning på lokal nivå.

Ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige, Wiking Vuori, påpekar att den nya strategin svarar på utmaningarna i en snabbt föränderlig och växande stadsmiljö.

– En bred mångfald av värderingar och livsåskådningar är redan vardag i Helsingfors. Det pågår en stor förändring gällande hur stadsborna ser på andlighet och medlemskap i olika religiösa gemenskaper. Att det känns meningsfullt, upplevelser och möjligheten att hjälpa andra accentueras särskilt i de yngre generationernas andliga och mentala liv. Jämlikheten måste värnas utan undantag i all vår verksamhet, säger Vuori.

Hållbar ekonomisk framtid

Under 2024 kommer gemensamma kyrkofullmäktige besluta om principer som styr ekonomin, fastigheterna, personalplaneringen, gemensamma tjänster samt församlingarnas arbetsfördelning baserat på Kyrkan i Helsingfors-strategin. De övergripande riktlinjerna för ekonomin för perioden 2025–2030 fastställdes först. Det är viktigt att inte tillåta ett underskott för räkenskapsperioden och samtidigt se till att de finansiella medlen, dvs. kassan, inte minskar under 100 miljoner euro i reella, värdekorrigerade medel jämfört med 2021 års nivå.

– Dessa principer ersätter delvis de åtgärder för att balansera ekonomin som gemensamma kyrkofullmäktige tidigare beslutade om, för den andra halvan av decenniet, säger förvaltningschef Juha Silander.

– De nu beslutade principerna för ekonomisk planering ger Helsingfors kyrkliga samfällighet, dvs. dess församlingar och gemensamma tjänster, tid att anpassa sina ekonomier till situationen där kyrkoskattintäkterna inte längre ökar så att det skulle vara möjligt att öka driftskostnaderna i motsvarande grad som inflationen.

Fastigheter renoveras och säljs

Gemensamma kyrkofullmäktige fattade beslut gällande renoveringsprojektet Munksnäs församlingsgård, samt slog fast en kostnadsestimering. Projektet får kosta högst 9,6 miljoner euro inklusive moms i nuvarande prisnivå. Av de totala kostnaderna kommer cirka en miljon euro riktas mot detta år, cirka 4 miljoner euro mot år 2025 och cirka 4,6 miljoner euro mot år 2026. Gemensamma kyrkorådet väljer efterhand en entreprenör inom dessa ramar och startar arbetet när tillstånd och finansiering är i ordning.

Andra fastighetsbeslut som fattades under fullmäktigekvällen var försäljningen av Kellokosken Juhlatalo, preciseringen av försäljningsvillkoren för prästgården på Brändö och försäljningen av markområdet Lammassaari i Vichtis. Dessutom beslutade man ändra namnet på den gamla kyrkan i Åggelby till det namn som invånarna redan allmänt använder, nämligen Åggelby träkyrka.

Sammansättningen av gemensamma kyrkorådet bekräftades när fullmäktige valde Raija Olkkola från Oulunkylän seurakunta som ny medlem i samfällighetens gemensamma kyrkoråd. Platsen blev ledig vid årsskiftet när Satu Ketonen från Oulunkylän seurakunta meddelade att hon avsäger sig medlemskapet i rådet.