14.04. Grattis: Ruben | Respons
Hela Helsingfors

28-åringarna största åldersgruppen inom ev. luth. kyrkan i Helsingfors

03.02.2023, 09:01 /  päivitetty 27.02.2023, 10:18
I slutet av år 2022 hade de evangelisk-lutherska församlingar i Helsingfors 315 446 medlemmar. Jämfört med året innan har antalet sjunkit med 6808 personer. För tillfället hör 47,7 procent av stadens invånare till kyrkan. Med sitt höga medlemsantal är kyrkan fortfarande ett av de största samfunden i Helsingfors – rent av det största.
Nuoria aikuisia seisoo ringissä.

Helsingfors dragningskraft på studerande och unga vuxna syns också i kyrkans statistik. Ser man till åldersgrupper per tio år, utgör 20–29-åringarna den avgjort största gruppen helsingforsare som hör till kyrkan. Cirka 47 500 personer faller inom segmentet 20–29 år. Näst flest medlemmar finns i åldersgruppen 30–39-åringar. Att åldersfördelningen bland kyrkans medlemmar i Helsingfors avviker märkbart från statistiken gällande övriga delar av landet beror således på att det bor många ur Generation Z samt ”Millennials” i Helsingfors.

57 procent av den finskspråkiga befolkningen i huvudstaden och 61 procent av den svenskspråkiga, är medlemmar i en evangelisk-luthersk församling. 61 procent av kvinnorna i Helsingfors, som har något av de inhemska språken som modersmål, hör till kyrkan. Motsvarande siffra bland män är 53 procent.

För helsingforsare över 60 år är det vanliga fortfarande att höra till kyrkan (62% procent medlemmar), liksom för åldersgruppen 10–19-åringar (54% medlemmar). I proportion minst medlemmar har kyrkan i åldersgrupperna 30–39-åringar där cirka 34 procent är medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan.

”Det är bra att minnas att andlighet vanligen är en ytterst privat sak för medlemmar ur generation Z och bland millennialerna, och att de inte heller definierar sig som traditionella lutheraner. Många helsingforsare med invandrarbakgrund är också kristna fastän de inte hör till den evangelisk-lutherska kyrkan”, säger Juha Rintamäki som är direktör för den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors.

Församlingarna Paavali och Oulunkylä bland de snabbast växande i Finland

Det absoluta medlemsantalet i den enskilda församlingen påverkas också av flyttrörelserna, såväl inom landet som mellan stadsdelarna i Helsingfors. Effekterna av nybygge syntes framför allt i de finska församlingarna Paavali och Oulunkylä där medlemsantalet steg under fjolåret. Ser man till hela landet hörde församlingarna dessutom till de som, procentuellt sett, växte allra mest.

Helsingfors hade under granskningsperioden 17 finska församlingar: Medlemsantalet för dessa var vid utgången av 2022 sammanlagt 293 230 medlemmar. Av dessa har församlingen i Baggböle den största tillhörighetsprocenten (65,8%). Personer som har finska, samiska eller något annat icke nordiskt språk som modersmål, noteras i beräkningen.

Helsingfors svenska församlingar hade vid utgången av år 2022 sammanlagt 22 216 medlemmar. Av de tre församlingarna har Matteus i östra Helsingfors den högsta tillhörigheten (64,7%). Till den svenskspråkiga befolkningen räknas också de helsingforsare som har danska, norska eller isländska som modersmål.

Medlemsantalet sjönk med 2,1 procent 

Sammanlagt döptes i Helsingfors 2463 barn (som inte ännu fyllt ett år) år 2022, vilket är 251 färre jämfört med år 2021. Nedgången i antalet födda förklarar i stor utsträckning också det minskade antalet döpta.

Under år 2022 sjönk medlemsantalet i Helsingfors församlingar med 6808 personer, det vill säga 2,1 procent. Församlingarnas medlemensantal påverkas av antalet dop, hur många som avlider (4021), inskrivningar (1884 minst ett år fyllda) och utskrivningar (7879) i kyrkan, samt flyttrörelser bland medlemmarna.

Till stöd i staden

Kyrkan i Helsingfors är människornas, behoven och förhoppningarnas, vardagen och festens kyrka. Kyrkan i Helsingfors är ett kristet samfund som understöder helsingforsarnas andliga liv och bygger betydelsefulla platser där stadsborna kan mötas men också få stöd av olika former.

Dörrarna är öppna, det har kyrkan lovat – och varje människa bemöts som den unika person Gud har skapat hen till. Löftet innefattar också hjälp till nödställda, försvar av jämlikhet, jämställdhet, rättvishet samt naturen.

Diakonin, det vill säga det kristna hjälparbetet, är för många det sista – eller ibland det enda – skyddsnätet i en svår livssituation. Tusentals stadsbor betjänas exempelvis av mathjälpen, familjerådgivningens tjänster eller har, om de så önskat, haft möjlighet att träffa en sjukhuspräst. Klubbar och läger erbjuder värdefulla fritidssysselsättningar och vänskapsförhållanden för barn och unga. Nästan 90 procent av de helsingforsungdomar som hör till kyrkan (2007 födda) deltar också i skriftskolan, av hela årsgruppen deltar ganska precis hälften.‍