Huvudstadsregionens församlingarnas insamling Ge en julgåva hjälper låginkomsttagare med julförberedelserna också i år. Med hjälp av presentkort kan man köpa till julbordet något att bjuda på eller julklappar till barnen eller andra närstående. I år har behovet av hjälp ökat i huvudstadsregionen. Alla 27 församlingar som besvarade diakonienkäten berättar att antalet klienter ökat och att situationen för de mest utsatta har försvårats på grund av nedskärningarna i den sociala tryggheten.

Ge en julgåva är huvudstadsregionens evangelisk-lutherska församlingars gemensamma välgörenhetskampanj, som tidigare kallades Klä julgranen. Insamlingsobjektet är fysiska presentkort, vars belopp donatorn själv kan bestämma. Presentkort önskas i synnerhet till stora dagligvarubutiker, eftersom de är allra mest mångsidiga för olika behov. Insamlingstiden är 13.11–7.12.2025. Det finns sammanlagt cirka 40 verksamhetsställen i huvudstadsregionen dit presentkorten kan föras. Dessa mottagningsplatser hittas på adressen lahjalahimmaiselle.fi/pasvenska.

Barnfamiljer och pensiönärer har det allt svårare

I enkäten till huvudstadsregionens diakoniarbetare uppgav de som svarade att människors hjälpbehov har ökat, i vissa områden med så mycket som 20 procent. Gemensamt för svaren är den svåra situationen för barnfamiljer, pensionärer och överhuvudtaget för dem som lever på bidrag och stöd. Det här beror på nedskärningarna i den sociala tryggheten, de ökade levnadskostnaderna och den förvärrade arbetslösheten. Även om diakonins ekonomiska hjälp är ett så kallat stöd i sista hand – det vill säga först granskas tillgången till samhällets stödformer – söker sig allt fler hjälpbehövande till diakonins hjälp.

– Ifjol såg vi en kraftig ökning av enpersonshushåll som behöver hjälp. Vi är beredda på att minst lika många hushåll behöver hjälp också den här julen, säger Taina Sandberg, ledande diakoniarbetare i Esbo svenska församling.

Sandberg säger att bland de hjälpbehövande finns också ett stort antal barnfamiljer med barn i alla åldrar; från bebisar till tonåringar.

– I hushåll där det bara finns en inkomst att tillgå, så påverkar det hur man klarar sig, säger Sandberg.

Iisa Iso-Markku, diakoniarbetare i Oulunkylän seurakunta, berättar att ensamförsörjarfamiljers och ensamboendes situation är särskilt ansträngd. Som en ny grupp som söker hjälp nämner hon de akademiska arbetslösa.

Likaså framträdde i enkäten unga vuxna och internationella studerande som nya klienter. Klientkretsen har allt som allt blivit mer mångkulturell.

Konsekvenserna av nedskärningen i bostadsbidraget återkommer i svaren i diakonienkäten, just när det gäller ensamboende.

– Människor har svårt att klara av att betala hyran, vilket tar sig uttryck i obetalda hyror och vräkningar. Hela hyran beaktas inte i utkomststödet, så människor måste pruta på andra dagliga utgifter, säger Eeva Einola, diakoniarbetare i Espoon tuomiokirkkoseurakunta.

Bland dem som söker hjälp finns det fler lågavlönade förvärvsarbetande än tidigare, vilket också beror på att det i dag inte är lönsamt att ta emot tillfälliga jobb.

‍