På Valborg 1907 beslöt man att dela upp Helsingfors stora församling i sex församlingar. De 30 000 helsingforsarna som bodde norr om Långa bron fick en ny kyrka. Kyrkan invigdes 1912. Berghälls landmärke ritades av en av våra mest kända kyrkoarkitekter, Lars Sonck.

Kyrkan i grågranit avslutar Helsingfors längsta raka gatuaxel, som utgörs av Unionsgatan och Broholmsgatan. Till sin form är Berghälls kyrka en långhuskyrka med två lägre sidobyggnader. Pelarna som stöder läktarna delar upp kyrksalen i tre skepp. Kyrkans höga torn är placerat så att kordelen framhävs. Från kordelen åtskiljs den halvrunda och pilastrade utbyggnaden som täcks av en halvkupol.

Det berättas att Lars Sonck tagit formen till kyrkan från proportionerna i Salomos tempel som beskrivs i Gamla testamentet. De inre måtten påminner i sin tur om Jerusalems tempel. Kyrkans altare ligger på exakt samma ställe på längdaxeln som ridån mellan det heliga och det allra heligaste i Jerusalems tempel.

Kyrkan är en av de renaste representanterna för det nationalromantiska byggnadssättet i Finland. Kyrkan är dekorerad med väggmålningar i jugendstil. Den huvudsakliga tematiken är kristna växtsymboler. I fönster- och dörrnischerna finns rosor, som i valven förenas med kors- och kransmotiv. I trapporna till läktarna finns en hel målad rosengård. Valven omges av liljor. Palmbladen vid altarvalvet symboliserar Kristi ankomst som fredsfurste. Vinträdets grenar vid sidoläktarna speglar församlingens samband med honom. Även lagerkransen som symbol för seger, tuppen som påminnelse om att vaka och den Helige Andes symbol, duvan upprepas som bildmotiv.

Kyrkans fasad har bevarats i ursprunglig form, men interiören har genomgått betydliga förändringar i och med reparationerna. Orgeln fanns ursprungligen på läktaren ovanför altaret och predikstolen stod bakom altaret. Predikstolen flyttades till sin nuvarande plats 1924. Kyrkan fick takkronor först 1932 och orgeln flyttades till den bakre läktaren 1957.

Kyrkans första grundrenovering gjordes 1955–1956 enligt bildkonstnären och inredningsarkitekten Antti Salmenlinnas förslag. Han skissade även dopbordet och -funten. Det halvrunda altaret ändrades till en rektangulär form.

Skulptören Hannes Auteres verk Ristiinnaulittu (Den korsfäste) och träreliefen Tulkaa minun tyköni, kaikki työtätekevät ja raskautetut, niin minä annan teille levon (Kom till mig alla arbetande och betungade, så ger jag er vila) är från 1956. Föräldrarna till kyrkans dåvarande övervaktmästare, muraren och tvätterskan, samt grannhusets gårdskarl och barnfamiljer från Berghäll finns avbildade i reliefen. Triumfkorset i kyrkans kor ställdes på plats samtidigt som altartavlan. Över tusen förgyllda pärlor formar en pärleport vid altaret.

På Lina Palmgrens nattvardsduk från 1912 finns en pelikan som matar sina ungar med sitt blod, symbolen för Kristi lidande kärlek och nattvarden. I kyrkan finns en stola designad av Ilmari Wirkkala. Silverarbetsmästaren Eric O. W. Ehrström tillverkade kyrkans nattvardskärl genom att kombinera influenser från jugend och klassicism.

Under grundrenoveringen 1986–1987 återställdes kyrkans ursprungliga färg. Kyrkans sidoutrymmen renoverades för mötesbruk och pastorskansliet flyttades till församlingshemmet. Altarbordet gjordes av sten i enlighet med stadsdelens och kyrkans karaktär.

Berghälls kyrka har en utmärkt akustik och är därmed en av vårt lands mest betydelsefulla konsertkyrkor. Kyrkans första orgel fanns på läktaren ovanför altaret. Det nuvarande fransk-romantiska instrumentet som finns på den bakre läktaren byggdes 1995 av det svenska orgelbyggeriet Åkerman & Lund. Kororgeln i barockstil från 1987 är tillverkad av Kangasala orgelbyggeri efter ritningar av organist Pentti Pelto.

Under Berghälls kyrka färdigställdes 1990 ett urnvalv. Den fortsätter den gamla kristna traditionen att begravas under kyrkan, vilken avbröts av uppkomsten av nuvarande praxis med begravningsplatser på 1700-talet. Utöver 3000 platser för urnor innehåller valvet ett columbarium där askan kan gömmas, antingen efter förvaring i urna eller i stället för detta. I valvet råder gravfrid. Anhöriga får besöka platsen endast då de följer urnan. Urnvalvets altartavla utgörs av bildkonstnär Jaakko Somersalos glaskonstverk Ylösnousemus (Uppståndelsen) från 1958.

Vid altaret under läktaren kan man minnas de döda som begravts i kyrkan. En namnplatta för varje begravd finns på kyrkans vägg och under den kan man hämta blommor eller tända ett ljus.

Granittornets sju tyska klockor spelar Jean Sibelius melodi vid tolvslaget och klockan sex på kvällen. Rundradion använde i årtionden koralmelodin som lördagens kvällsringning.

Under andra världskriget fanns en av Helsingfors luftövervakningsstationer i Berghälls kyrkas torn. Samma torn fungerade till och med 1970-talet som utgångspunkt för stadens lantmäteri.

Fira i kyrkan

Det är kostnadsfritt att ordna dop, bröllop eller begravning i kyrkans utrymmen.

I Berghälls kyrka finns 1100 sittplatser och två församlingssalar, Kapellsalen för 50 personer och Gröna salen för 30 personer. Därtill finns församlingssalar på adressen Broholmsgatan 28. Vid begäran på förhand kan tillträde för rörelsehindrade ordnas från Suoniogatans sida.

Välkommen till kyrkan!

‍