24.04. Grattis: Albert, Albertina | Respons
Hela Helsingfors

Tilläggsuppgifter ur ärvdabalken

02.01.2012, 09:26

Källa: Anvisningar för pastorskanslier










































Hur omfattande ett ämbetsbevis för bouppteckning är beror på antalet arvingar. Om arvlåtaren har bröstarvingar är det tillräckligt att man följer arvlåtaren från det år han/hon fyllde 15 år tills man hittar en bröstarvinge som är vid liv, dvs. om barnet har dött skall av ämbetsbeviset framgå vederbörandes barn och adoptivbarn.

Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar eller adoptivbarn tillkommer arvet arvlåtarens fader eller moder, om inte annat följer av änkans/änklingens rätt. Är fader eller moder död, delar arvlåtarens syskon faderns eller moderns lott. I avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar. Finns inte syskon eller avkomlingar av dem, men endera av arvlåtarens föräldrar lever, tar denne hela arvet. Om båda föräldrarna lever behöver bröder och systrar alltså inte nämnas. Om endera eller båda föräldrarna har avlidit skall systrar och bröder eller i avlidet syskons ställe dess barn nämnas.

Om arvlåtarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar avlidit tillfaller hela arvet arvlåtarens faders och moders föräldrar. Är farmoder, farfader, morfader eller mormoder död, tar den dödes barn den del av arvet, som skulle ha tillfallit honom. Om dessa barn, dvs. farbröder, morbröder, mostrar och fastrar, inte är vid liv tillfaller arvet staten. Kusiner ärver alltså inte.

Ett utomäktenskapligt, erkänt barn och dess avkomlingar ärver fadern och faderns släktingar, medan dessa ärver barnet och dess avkomlingar. Samma lag gäller om barnet är avlat då dess föräldrar är förlovade eller då barnets föräldrar senare har förlovat sig. Ett barn som avlats genom våldtäkt ärver fadern och faderns släktingar.

Om en avliden var gift och inte har några bröstarvingar, ärver maken/makan allting men sålunda att vid makens/makans död överförs den ärvda egendomen i första hand till den först avlidna makens/makans sk. sekundära arvingar, om sådana finns. Den först avlidna makans/makens sekundära arvingar är: vederbörandes fader, moder, broder eller syster eller broderns eller systerns avkomlingar. Också dessa skall kallas till bouppteckningen efter den först avlidna makan/maken även om de inte är dödsbodelägare.