19.07. Grattis: Sara, Sally | Respons | Suomeksi | In English

Hela Helsingfors

Daglägerverksamhet i Johannes församling

Johannes församling

28.06.2018, 11:55 /  uppdaterad 29.06.2018, 11:07
"Daglägret är ett ställe där barn kan leka och slappna av tillsammans då deras föräldrar är på jobb."

Många somrar har gått förbi under mitt liv, och flera av dem har jag spenderat på läger. Det har ändå varit en ganska lång tid sen jag senast var med på ett läger som lägerdeltagare, så min bild av dagläger, och sommarläger i allmänhet, inte är så klar längre.

Förra veckan fick jag uppfriska mitt minne med att besöka både Humlans dagläger och Drumsö dagläger. I detta upplägg kommer ni att få läsa om båda.

Huvudidén med dagläger är att erbjuda ett ställe för barn i lågstadieålder att gå till på sommaren då deras föräldrar jobbar. Oftast handlar det mycket om att spendera tid utomhus och leka och pyssla tillsammans. På dagläger brukar barnen också få lunch och mellanmål.

Humlan

Humlan erbjuder dagläger på sommaren främst åt barn i sju-åtta års ålder. Den befinner sig i utrymmet Hörnan på Högbergsgatan 10. Under dagen gör de utfärd till olika parker i området, och vid dåligt väder går de ibland även till olika muséer och utställningar. Dagarna räcker från klockan nio till halv fem, och under dagen serveras lunch och mellanmål.

Efter ett kort telefonsamtal med Martina Friman, daglägerledaren, hade vi kommit överens om att jag skulle dyka upp klockan nio på morgonen. Då är det ”drop-in” tid på daglägret, alltså klockan nio till tio kan föräldrarna föra sina barn till Humlan. Då jag kom dit var det väldigt lugnt: endast tre barn satt i pysselrummet och lekte. Några barn var ännu på kommande, men enligt Martina brukar midsommarveckan alltid vara lugnast. Jag märkte också snabbt ett bekant ansikte i pysselrummet: en kompis från högstadiet jobbade där som hjälpledare. På plats var även en till sommararbetare. Jag bestämde mig för att fråga honom om hans arbete på Humlan.

Ivar Sundman ska börja gymnasiet på hösten, och sommarjobbar nu som hjälpledare på Humlan. På fritiden håller han på med musik och scoutverksamhet. Det är hans tredje och sista vecka på jobbet, och han tycker att det har varit helt trevligt. Ivar jobbar sex timmar om dagen, från klockan nio till tre. ”Jag har samma arbetsuppgifter som ledarna, men jag har inte juridiskt ansvar för barnen eftersom jag själv är så liten”, berättar han.

Martina Friman däremot har juridiskt ansvar, och jobbar som eftisledare på heltid. På Johannes församling har hon redan jobbat i 11 år. Hon har tidigare studerat inom miljöbranschen, så naturen är viktig för henne. Hon tycker att det bästa med dagläger är just att få vara ute i naturen med barnen. ”Vi har haft tur med vädret”, säger Martina. Hon berättar att vissa år har det regnat hela lägret igenom.

En vanlig dag på Humlan ser ungefär ut så här: Klockan nio öppnar man dörrarna, och då pysslar barnen och ledarna dricker morgonkaffe inomhus medan man väntar på att alla barn anländer. Klockan tio samlas alla, och de går tillsammans till en park i närområdet.

Runt tolvtiden återvänder de tillbaka till Hörnan för att äta lunch. Efter det får barnen leka inomhus en stund medan ledarna städer undan från lunchen. Sedan är det dags att gå ut igen för ett par timmar, och klockan 14 är det mellanmål inomhus igen. Ibland brukar de dock äta mellanmål i Brunnsparken om vädret tillåter. Efter det fortsätter dagen ända till klockan 16.30, och då är de också oftast ute. Mot slutet av dagen brukar de gå till Johannesparken, och därifrån kan föräldrarna sedan hämta sina barn.

Barnen verkar njuta av att spendera tid utomhus. Jag frågade åttaåriga Amelie vad hon tycker det bästa på dagläger är, och hon svarade att det bästa är att laga armband och leka. Hennes ”favoritlekar” var fotboll och brännboll, och det spelar man ju såklart utomhus.

Amelie ska börja på trean, och Martina Friman berättar att Humlans dagläger egentligen är menat för barn i årskurserna 1–2, men att det har visat sig att behovet för dagläger finns bland både yngre och äldre barn. Humlan brukar ha haft plats på dagläger åt alla intresserade.

Daglägret är ett ställe där barn kan leka och slappna av tillsammans då deras föräldrar är på jobb, berättar Martina kort och simpelt.

Drumsö

På Drumsö ordnas daglägret i S:t Jacobs kyrkas utrymmen, men de är också sällan inomhus och oftast ute på utfärd. Likt Humlan räcker Drumsö daglägrets dagar från klockan nio till klockan halv fem. Till skillnad från Humlan brukar Drumsös dagläger vara av större storlek än Humlans dagläger. Drumsö brukar ha runt 40–50 barn, och även barn så gamla som femteklassister. Förra veckan fick jag hänga med dem under onsdagseftermiddagen, och mitt besök började med daglägrets sopplunch i Braxviksparken.

I parken träffade jag igen på bekanta ansikten. Flera av mina kompisar jobbade där som hjälpledare, och de hade fullt upp med att breda knäckebröd och kolla efter barnen. Jag satte mig ner på gräset och observerade den prydliga kön för soppserveringen. På gräset bredvid mig satt en ledare som åt av sin sallad och svarade samtidigt effektivt på alla frågor barnen runt honom ställde. Jag bestämde mig såklart för att själv ställa honom några frågor.

Rami Bakieh är barnledare och en före detta civiltjänstgörare i Johannes församling. Utöver dagläger jobbar han ibland också på eftis, och har nu jobbat som barnledare i cirka fem år. I ett skede frågade jag honom om vad annat han gör på sommaren, och han avslöjade att han jobbar veckosluten som skådespelare i en skräck-escape room. Tufft säger jag!

Ännu mera imponerande blir det när Rami berättar att han studerar musikproduktion och har tidigare undervisat både lågstadie- och högstadiebarn i musik. Han säger att de brukar även musicera på daglägret. ”Igår hade vi också musikstund”, berättar han glatt. Rami tycker om att jobba med barn just för att man kan hålla på med musik med dem, men också för att man får sporta utomhus och pyssla. Dessutom har han just lärt sig att fläta, och lovar att senare också fläta mitt hår.

Rami stiger upp, och med samma kommer en flicka skuttande mot oss. Hon sätter sig på gräset mittemot mig och tar en tugg av sitt knäckebröd. Elvaåriga Fanny har varit med på daglägret varje sommar ända sen första årskursen. Hon tycker det är superroligt att vara på dagläger och brukar delta i alla tre lägerveckor. Fanny berättar att hennes favoritlek på dagläger är evighetsbrännboll, och att det bästa med dagläger är att få vara med kompisar i flera veckor.

När vi lämnade Braxviksparken delades barnen i små grupper. En grupp leddes av hjälpledare, och jag gick fram till en för att få veta mera om vad de gör. Beata Wenman är 18 år gammal och ska börja på tredje året i gymnasiet. Hon är också scoutledare och hjälpledare för Johannes församlings konfirmandarbete. Beata ska jobba på daglägret i sammanlagt fyra dagar, och det är redan hennes tredje dag på jobbet. Hon jobbar sex timmar om dagen och tycker jobbet liknar mycket scoutledarens jobb. Beata, som många andra, tycker det bästa med dagläger är att få vara mycket ute med barnen och leka. Medan vi går mot S:t Jacobs kyrka berättar hon att det är mellanmål klockan 14 och efter det fortsätter dagen ända till klockan halv fem. Schemat är alltså likadant som på Humlan.

Vi tog oss till gården bakom S:t Jacobs kyrka där man kunde leka och springa runt. Vaniljglass med strössel serverades åt storögda barn och diskomusik spelades från en högtalare. Jag testade att hoppa hopprep och insåg att jag inte har lika bra kondition som barnen. ”Vad gör ni på dagläger?” hade jag frågat av Rami tidigare, och han hade svarat: ”Vi har roligt hela tiden.” Jag tror han talar sanning, för så verkar det verkligen vara.

-Priya Koskela