De förtroendevalda bestämmer hurdan verksamhet församlingarna ordnar och hur kyrkoskattemedlen används. Besluten som församlingsråden fattar berör bland annat verksamhet för barn, unga och familjer, konserter, arbete bland äldre samt stöd för behövande.

– I Johannes församling kommer vi att lägga allt större vikt vid diakoni. Vi kommer också att aktivt utveckla vår barnverksamhet, berättar kyrkoherde Johan Westerlund.

Församlingens eftis Humlan, som tjänat skolbarnen i Cygnaeus lågstadieskola, lades ner efter skolavslutningen på grund av för få ansökningar inför det kommande läsåret. Det betyder att resurser vikta för barnarbetet frigörs för ny verksamhet. Också till diakoniarbetet planerar man kanalisera mer medel.

– Under våren har vi redan börjat en ny form av uppsökande verksamhet. För den som är intresserad av diakoni och barnverksamhet finns det alltså goda möjligheter att göra en insats via församlingsrådet i Johannes församling nästa mandatperiod, säger Westerlund.

Lokalt val med stor tyngd

I höstens församlingsval ligger tyngdpunkten på det lokala planet. Alla som hör till kyrkan har rösträtt och kan därmed påverka vem som sitter i den egna lokalförsamlingens råd.

– Men utöver den lokala beslutsrätten så är det ju församlingsråden, tillsammans med prästerna, som röstar när vi väljer nytt kyrkomöte. Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutande organ som behandlar ärenden som angår kyrkans lära, påminner Stefan Forsén som är kyrkoherde i Matteus församling.

Vem som sitter i kyrkomötet, och hurdana åsikter delegaterna representerar, återspeglas med andra ord i församlingsrådens sammansättning. Vid sin senaste session behandlade kyrkomöte bland annat frågan om samkönade par kan vigas i kyrkan.

Eftersom kyrkans resurser ständigt avtar så kommer de förtroendevalda under den här perioden också att vara tvungna att ta ställning till vilka prioriteringar som gäller. Ska vi satsa på barn och unga också om det sker på bekostnad av annat? Ska diakonin fortfarande ha stort utrymme även om man kunde tycka att pengarna behövs främst för att bekosta de gemenskaper som redan verkar inom kyrkan?

– Det är många val som ska träffas. Inte enbart kyrkomötes val. Valen gällande församlingsverksamhetens framtid är kanske ännu större, konstaterar Forsén.

Hela stans beslut

I församlingsvalet väljs utöver rådsmedlemmar också delegater till gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors.

– Under mandatperioden 2019–2022 kommer fullmäktige bland annat att fundera över hur många lokalförsamlingar det är ändamålsenligt att vi har i Helsingfors, säger Juha Rintamäki, direktör för den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors.

Vilka helsingforsare behöver kyrkans hjälp just nu? Hur är vi närvarande i vardagen hos såväl barnfamiljer som pensionärer? Ska vi grunda ett diakonihus? Hur ska vi hjälpa invandrare och asylsökande? Rintamäki listar stora frågor som alla är aktuella inom det kyrkliga beslutsfattande.

– Också kyrkans lägergårdar är på tapeten. Ska vi sälja dem eller hålla dem i bruk året runt med tanke på skriftskollägren?

Om du bryr dig

Själva valdagen infaller den 18.11 men det går att förhandsrösta på en mängd olika ställen den 6–10 november. Bland annat på Narinken och i de stora köpcentren i stan kommer det att finnas valbås. Som bäst pågår kandidatuppställningen som sker via listor i den egna församlingen. Kandidatnomineringen avslutas den 17 september.

– Församlingsvalet kanske inte intresserar alla men om du vill din församlings bästa, om det är viktigt för dig att vi gör bra saker, då ska du rösta, säger Daniel Björk, kyrkoherde i Petrus församling.

Text: Nina Österholm