17.08. Onneksi olkoon: Verneri | Palaute | På svenska | In English

Meilahden seurakunta

Bättre mathjälp är målet för ett nytt tvåårigt projekt

09.05.2019, 13:12 /  päivitetty 24.06.2019, 14:35
Gemensamma måltider, matkassar att ta hem, möjlighet att delta i kurser – mathjälpen i Helsingfors utvecklas ständigt.

Helsingforsförsamlingarna och staden utvecklar som bäst mathjälpen i ett gemensamt tvåårigt projekt. Målet är att göra mathjälpen så smidig, mångsidig och lättillgänglig som möjligt. Katja Lehtola är en av de projektansvariga på Helsingfors samfällighet.

På vilket sätt förbättras mathjälpen helt konkret?

– Det är de lokala församlingarna, många organisationer och stadens servicecentraler som gör ett stort jobb med det här. Olika typer av billiga eller kostnadsfria gemensamma måltider ordnas redan nu runtom i Helsingfors. På en del av utdelningsställena får man också ta med sig mat hem. Ofta finns också en diakon på plats.

– Tillsammans med Helsingfors stad utvecklar vi också fältarbetet. Stadens socialarbetare jourar varje vecka och är beredda att hjälpa och ge råd vid de stora matköerna i bland annat Kvarnbäcken och Hursti.

Ni vill fokusera på matsvinn som tidigare inte kommit till nytta? Vilket svinn är det och räcker det till alla?

– Vi får en terminal för matsvinn vilket kommer att göra att vi bättre lyckas ta till vara stora partier av överbliven mat från industrin och partihandeln. Vi undersöker också möjligheten att använda matsvinn från skolbespisningen. Just nu råder det ingen brist på överbliven mat utan fullt duglig mat slängs fortfarande bort. Med tanke på miljön skulle det vara fint om allt svinn togs till vara.

De som uppsöker mathjälpen erbjuds att delta i social verksamhet, vad innebär det?

– Här spelar de lokala församlingarna och stadens servicecentraler en central roll. Om man ser på utbudet på cervicecentralerna i östra Helsingfors under en vecka så finns till exempel keramikkurser, arbetslivsgrupper, snickarverkstäder och utfärder. Vi vill också uppmuntra människor att starta egna grupper och kurser som skulle intressera dem, då kan församlingarna och staden hjälpa till genom att erbjuda lokaler.

Skulle Vandas modell ”Gemensamt bord”, där man äter tillsammans, fungera i Helsingfors där 750 personer besöker till exempel Kvarnbäcken dagligen?

– Modellen som sådan kan inte överföras till Helsingfors, men vi kan lära oss mycket av hur de exempelvis organiserar logistiken kring matsvinnet. Vi vill snarare utvidga nätverket för mathjälp och erbjuda olika alternativ för olika situationer.

Text: Ulrika Hansson. Artikeln har ingått i Kyrkpressen nr 9/2019.